Koloniträdgården – en trädgård för alla

Lennart

Om jag vill utvidga mitt grönsaksland så att det tar gräsmatta i anspråk, måste jag då sålla den ”nya” jorden eller räcker det med att lägga grästuvorna uppochner över vintern?

 Svar:

Det kan räcka med att du vänder upp och ner på grästuvorna, men det är tveksamt om de hinner förmultna tillräckligt till våren om du ska gräva upp nu. Det allra bästa är att du dubbelgräver: det vill säga att du gräver upp grässvålen/tuvorna och lägger vid sidan om så länge. Sen gräver du ut ytterligare ett lager jord och lägger bredvid eller i en skottkärra. I det dike som bildas lägger du nästa rad med grästuvor i botten och där ovanpå nästa lager jord som du gräver ur. I sista diket lägger du de grästuvor och den jord du grävde upp först. På detta sätt får du ner grästuvorna lite djupare och får ett lager jord ovanpå som inte är genomvävd av rötter.

Solveig Sidblad

Och gör i så fall alla barrväxter det eller bara vissa? Kan en kolonistugeförening kräva att alla ska ta bort sina barrväxter (till exempel tuja, idegran etcetera)?

Svar:

Den sjukdom som spridit sig alltmer uppåt landet på senare år är päronrosten (inte att förväxla med päronskorv). Och den värdväxlar tyvärr mellan vissa trädgårdsenar och päron. Den övervintrar på enar och återinfekterar päron igen på våren. Men det är alltså bara vissa enar, framförallt sorter av sävenbom, Juniperus sabina, kinesisk en, Juniperus chinensis och trädgårdsen, Juniperus x media. Tyvärr planterades ju mycket av dessa enar under 1970-talets barrväxtboom i framförallt villaområden. Tuja, idegran och andra barrväxter är däremot inte smittbärare. Så det är en missuppfattning att alla barrväxter kan sprida smitta och måste tas bort. Tyvärr märker vi att det lätt sprids sådana rykten i föreningarna trots att vi på olika sätt försöker informera i både tidningen Koloniträdgården och i faktablad. Det finns ett nytt faktablad just om päronrosten, Lätt om Odling nr 46. Där finns också en sortlista på mottagliga sorter av enar. Det är egentligen bara dessa man behöver ta bort för att hålla päronen friska men det kan ju vara svårt att veta vilken man har. Och då kan det behövas fackmannakunskap för att avgöra det eftersom en del sorter är så snarlika. Tyvärr måste det också ske med en radie på minst 400 m från päronträ. Man kan förstås besluta att ta bort alla trädgårds-/prydnadsenar för att var på den säkra sidan men absolut inte alla barrväxter. Obs! Vanlig svensk en är inte smittbärare.

Solveig Sidblad

Jag har en fråga angående frösådd inomhus. Min mamma har köpt fröer i ett antal år och det slutar likadant varje gång. Hon gör precis som det står men de kommer upp långa och rangliga för att sedan vissna ner. Vad gör hon för fel?

Svar:

Det vanligaste felet är att man har för dåligt ljus när fröna väl grott. Då blir de långa och gängliga. Placera sådden under lysrör när de kommit upp. Fönsterljuset räcker sällan till tidigt på våren.

En annan svårighet är vattningen. Jorden måste hållas fuktig men får inte bli för blöt. Blir den för blöt kan det bli syrebrist för rötterna och sk förökningssvampar som skadar rötterna trivs. Samtidigt är de späda rötterna mycket känsliga för uttorkning så de vissnar lätt om det blir för torrt. Jag tycker det bästa är att duscha både jord och plantor för att hålla lagom fuktighet.

En granne i kolonin kom idag och frågade vad hon skulle göra med en gammal bondpion som hon fått problem med. Se senaste åren verkar det som den fått något virus eller svamp. Skotten kommer upp men en del ”stannar i växten” och ser ut att ruttna vid blomfästet. En del klarar sig dock och blommar. Nu hade hon grävt upp pionen och roten var jättestor. Jag var hemma och hämtade kameran men när jag kom tillbaka hade hon tagit bort det som såg knepigt ut, sköljt av rotknölarna, bytt jord och satt tillbaka allt. Jag hade velat ta lite bilder av delarna. Har du något tips vad man kan göra och vad kan det vara som pionen drabbats av? Hon har en hel del luktpioner också men då står på ett helt annat ställe. Är det risk för smitta?

Svar:
Det låter som pionerna angrips av piongråmögel. Såhär skriver Maj-Lis Pettersson i Trädgårdens Växtskydd: ”Angripna skott och blad tas bort så tidigt som möjligt. Välj en varm och väldränerad växtplats och plantera inte för tätt. Plantera grunt, översta rotknoppen ska stå ca 5 cm under markytan. Behandla upprepade gånger med Trichoderma.” Trichoderma är en nyttosvamp som är antagonist till gråmögel och alltså en biologisk bekämpningsmetod. Medlet som används heter Binab T och det vattnas eller duschas på plantorna tidigt på säsongen. Kan beställas på nätet från www.nyttodjur.se. Kan också finnas i välsorterade trädgårdsbutiker. Ja, det kan smitta även luktpionerna om de står i vindriktningen eftersom svampsporer lätt sprids med vinden men det är först när det bildats gråaktigt svampludd. Så tar man bort angripna skott direkt minskar risken betydligt. Bränn angripna skott.

Blir det samma visa i år som i fjol? Det börjar med hål i bladverket, antingen var som helst eller i kanterna. Hålen växer. Senare blir det bruna prickar på undersidan (galler)?Är det en eller flera skadegörare i farten? Är det både insekter och svampar?

Svar:

Det är två olika skadegörare i farten. Den som äter hål i bladen är säkert kattostmätaren, en fjärilslarv som lever på malva och stockros. Den kan bekämpas med det biologiska medlet Turex Larvskydd som bland annat kan beställas på nätet på www.nyttdjur.se. (Men även sniglar kan äta hål i bladen. Är det oregelbundna hål och slemspår på bladen så är det troligt att det är sniglar) De bruna prickarna är stockrosrost, en svampsjukdom som är ganska svårbekämpad, men ett råd är att nu klippa ner den första bladrosetten som kommit eftersom svampen övervintrar i plantan. På det sättet får man bort den första smittan och kan åtminstone försena angreppet betydligt.

Solveig Sidblad

Nyhetsarkiv blogg
Trädgårdsrådgivning
Här kan du fråga och även läsa andras frågor och svar från vår expert Ulf Nilsson på odling! Klicka här
Arkiv per kategori