Koloniträdgården – en trädgård för alla

Lennart

Jag har några funderingar kring odling på sandjord. Min sambo och jag ska byta koloniområde och är helt ovana att odla i sand och vet ju att den är mer näringsfattig och lättuttorkad. Är det nåt som du vet INTE trivs på sand? Kan tänka mig att svarta vinbär, och kanske buskar generellt, vill ha en mer näringsrik och ’fet’ fuktighetshållande jord. Tror du det stämmer? Äppelträd och andra fruktträd – är det nåt man bör göra för dem i sandjord?

Svar:

Ja det stämmer som du säger att sandjord är näringsfattig och torkkänslig. Men om den förbättras med mull (kompost, torv, barkmull, plantjord) så blir den både mer närings- och vattenhållande. Det som kan vara svårt att odla på sandjord är de mest närings- och vattenkrävande växterna som kål, purjo, squash, gurka, rosor(undantag vildrosor) liksom rena fuktälskare som strandiris, ormbunkar m fl. Svarta vinbär vill helst också ha det lite fuktigare men med jordförbättring brukar de gå bra även på sandjord. Fruktträd är beroende av bra dränering så då är sandjorden bra men för bra tillväxt behöver de regelbunden gödsling och vattning åtminstone under etableringen, gärna också lite kalk eftersom sandjorden oftast är ganska kalkfattig.

Solveig Sidblad

Jag var försumlig under senhösten och vintern och har varken klippt ner vinrankan som sig bör eller blåregnet. Vad kan jag göra nu, i denna sena timma! Blåregnet kanske dessutom har dött denna vinter. Barken har spruckit upp långs med nedre delen av stammen. Haren har varit på päronträdet, men det ser inte ut att vara ”gnag” på blåregnet utan just en spricka som lämnar veden bar! Vad kan jag göra? Kan jag rädda vinrankan och blåregnet?

Svar:

Du ska egentligen inte göra något när det är den känsligaste tiden när alla växter är på gång och savstigningen är som kraftigast. Blåregnet kan annars beskäras på vårvintern så länge det inte börjat sava medan vinrankan är en blödare som aldrig ska beskäras på våren. Men efter blomningen, både på blåregn och vinranka, kan du börja med sommarbeskärning och korta in årsskotten för att gynna fruktutveckling på vinrankan och blombildning för nästa år på blåregnet. Sprickan på stammen är det bara att hoppas att den läker ihop om inte barken släppt helt runt om. En spricka kan läka fast i kanterna och göra att plantan klarar sig. Om sprickan är färsk och är mycket uppfläkt kan det hjälpa att binda åt med något så att barken får kontakt med veden. Annars är det bara att hålla tummarna att det läker ändå.

Solveig Sidblad

Jag har en oxelhäck som har blivit väldigt tråkig, inga grenar och blad nertill och glest upptill. Kan jag klippa ner den nu i höst och iså fall hur mycket? Dessutom undrar jag om mina ölandstokar, kan dessa klippas ner och även dessa hur mycket skall man ta bort utan att ta död på växterna?

Svar:

Vårvintern (febr-mars) är bästa tiden för denna typ av radikal föryngringsbeskärning både av oxel och ölandstok. Då stimulerar du tillväxten bäst. Risken finns för vinterskador om du klipper ner den nu. Skär ner oxeln till ca 25-30 cm och ölandstoken till 10-15 cm.

Solveig Sidblad

För fyra år sedan la jag ”farligt” ogräs i en svart sopsäck, där det legat sedan dess. Nu ser innehållet alldeles svart ut. Törs jag använda det som jord eller är maskrosor, kirskål aldrig br ai en kompost?

Svar:

Om det har legat så länge och är helt svart så har det ruttnat tillräckligt och kan inte vara någon fara att använda. Det är ju just så det rekommenderas att man ta död på besvärligt ogräs.

Solveig Sidblad

Jag har lökbladmögel på min gullök! Jag som har alltid haft så fin lök, vad beror detta på? Den är, än så länge på de yttersta bladen. Nu undrar jag, ska jag dra upp all gullök redan nu och äta det som ätas kan, eller plocka bort de smittade bladen? Finns det risk att rödlök, som är frisk, kan bli smittad? Den växer bara tre meter i från gullöken. Kan mögelsvamparna hamna i jorden och bli jordbundna?

Svar:
En blöt vår och försommar som vi har haft i år är extra gynnsam för de flesta svampsjukdomar så även bladmögel på lök. Svampen kan spridas långa sträckor med hjälp av sporer men min gissning är att du fått med smittan i sättlöken eftersom rödlöken inte uppvisar några symtom än.
Låter du angreppet bero kommer gullöken och rödlöken att bli förstörd. Men är det endast lite blad som är angripna kan du prova att plocka bort dessa blad för att se om du får bort smittan. Men för att lyckas med detta måste även vädret vara på din sida. Sol och värme motverkar svampsjukdomen. Om nu lökarna kommer igång och växa bra igen utan sjuka blad (svampen visar symtom cirka 10-15 dagar efter infektion i bladet) så ska du ändå komma ihåg att de troligast inte är helt friska och därför har sämre lagringsduglighet i höst, är inte farliga att konsumera. Ska alltså användas så snart om möjligt och inte lagras under lång tid för då kommer lökarna troligast att bli mjuka och ruttna.
När det sedan gäller fortsättningen så ska du inte lägga smittat material på en vanlig trädgårdskompost utan i mitten på en fungerande varmkompost eller i soptunnan. Sedan ska du inte odla lök på detta område eller precis bredvid detta område de närmaste 4:a åren. Svampen kan överleva i jorden något eller några år som vilande utan värdväxt men efter 4:a år brukar den vara borta.

Jag undrar vilka åtgärder ni rekommenderar på ett krussjukt persikoträd? Har läst en del om endast bladplockning av sjuka blad till besprutning med svavel vår och höst. Mitt träd har jag plockat blad på men jag tycker att det ändå blir värre för varje år, trädet planterades för 3 år sedan. Funderar på att kanske ge det en svaveldusch för att bli av med eländet, men känner mig rådvill.

Svar:
Det är nog läge att spruta med svavelmedlet Kumulus inför nästa säsong när det inte hjälpt med att plocka blad. Men det ska göras i knoppsprickningen så för i år är det för sent. Fortsätt plocka blad i år så att inte smitta blir kvar i trädet.

Har haft en kolonistuga sedan i slutet på augusti-07. Frågan gäller en häck – en Klasespirea som växt sig hög och yvig. Tyvärr blev den inte klippt i höstas, det var så mycket annat som var absolut akut att ta itu med.

Nu undrar jag; ska jag klippa den direkt efter blomning, som är på gång nu, eller ska jag vänta till senare. När är den bästa tiden att klippa på höjden? Kan man klippa bort grenar som står ut, för att den inte ska se så ”ostyrig” ut när gör man det?

Svar:

Klasespirean är en ganska tålig häckväxt. Om den bara ska tuktas och formas kan du göra det i princip när som helst, så gärna efter blomningen. Ska den radikalt föryngras och tas ner mycket på höjden så är det bäst att göra det under vårvintern.

Solveig Sidblad

Jag har ett japanskt körsbärsträd som är ca 15 år gammalt, Nu har den fått stora rötter som ligger ovan mark och är i vägen när man klipper gräset. Rötterna är tjocka som en underarm och flera meter långa. Jag undrar vad händer om jag sågar av några av dessa, hämmar det bara tillväxten eller dör trädet?

Svar:

Risken är stor att delar av trädet dör om man helt kapar stora huvudrötter. Olika delar av rotsystemet försörjer nämligen olika delar av kronan. Om man då kapar en huvudrot som utgår från stammen så skär man av all vatten och näringstransport till den del av kronan som försörjdes av den roten med dess förgreningar. Om däremot det är rötter som går i dagen ganska långt ut från stammen är risken mindre att delar av trädet dör för då finns förmodligen en hel del sidorötter kvar längre in som kan bilda nya rötter som kompensation. Men en viss hämmad tillväxt blir det i vilket fall. Varför inte istället lägga på ett ca 10 cm lager jord runt trädet så att det täcker rötterna och så nytt gräs eller färdig gräsmatta där?

Solveig Sidblad

Har en lång radda med hallonbuskar, som börjar se lite risiga ut och ger ganska lite bär. Tänkte därför ta bort en del och plantera några trevliga buskrosor istället. Skulle bli tacksam för lite tips hur jag skall göra för att lyckas med rosorna.

Vad behöver jag göra med jorden? Kan rosor trivas där det stått hallon tidigare? När skall man plantera rosorna? Och vilka rossorter skall jag satsa på? Vill helst ha gammaldags, doftande buskrosor som är tåliga och snabbväxande.

Svar:

Ja visst kan du ha rosor där du haft hallon. Men det är förstås alltid bra att förbättra jorden när man nyplanterar.

I ganska leriga jordar så det är bra att blanda upp det övre jordlagret med kompost eller barkmull. Och luckra jorden minst två spadtag djupt eller plantera i lite upphöjda bäddar för att få bättre dränering.

Krukodlade rosor kan planteras hela säsongen bara det inte är för varmt och torrt. Barrotade rosor planteras i september eller april/maj.

Nedan följer några lämpliga förslag på friska och härdiga både gammaldags och moderna buskrosor. Tänk på att de flesta buskrosor har ett ganska utbrett växtsätt, så de behöver lite plats.

Gammaldags buskrosor:

Mme Hardy, vit damascenaros Ispahan, rosa damascenaros Jacques Cartier, rosa portlandros Mme Boll, rosa portlandros Salet, rosa mossros Mme Plantier, vit albaros.

Moderna buskrosor, mycket friska och härdiga: Therese Bugnet, rosaröd vresros Louise Bugnet vit med rosa strimmor, vresros.

Solveig Sidblad

Enligt ett test i tidningen “Gör det själv” nr 9/08 får Viking Ge150 för ca 3700 kr bäst i test. Tar grenar 35- 40 mm. Den är eldriven med knivar och tyvärr ganska högt ljud, 101 dB. www.stihl.se, klicka på länken bäst i test, blinkande ruta på startsidan. Bästa valskvarn i testet var Flymo Paca Shredder för ca 3000 kr. Buller 90 dB. Därefter Al Ko Silent för 3.500. Buller 89 dB. Valsdriven kvarn är tystare och anses hållbarare och mindre underhållskrävande än en med knivar. Men den ger något grövre flis.

För att användas i lite större omfattning rekommenderas Viking Ge 35 med vals istället för knivar för priset 5990 kr. Den var inte med i testet och jag har inte lyckats få fram uppgifter om bullernivån på den. De eldrivna kvarnarna har nog inte tillräckligt stor kapacitet och hållbarhet för att det ska räcka till med en kvarn för flitig användning i en stor förening Då bör ni i så fall satsa på att köpa in några stycken och ha särskilda ansvarsgrupper som sköter dem. Jag rekommenderar absolut valskvarn tack vare den betydligt lägre bullernivån även om den ger något grövre flis. Annars är det bensin/dieseldrivna kvarnar/flistuggar det blir frågan om när det gäller större kapacitet ( t ex Viking Gb 370 s för ca 10 000kr, tar grenar 45 mm). De kan finnas att hyra på maskinfirmor. Men då har vi ju miljöaspekten av bränsleförbrukningen så ett alternativ kan vara att hyra in en större flistugg med betydligt större kapacitet i samband med arbetsdagar när man under en begränsad tid kan få stora volymer flisade.

Nyhetsarkiv blogg
Trädgårdsrådgivning
Här kan du fråga och även läsa andras frågor och svar från vår expert Ulf Nilsson på odling! Klicka här
Arkiv per kategori